Internationella kvinnodagen
- Ellen Fridh
- 22 mars 2019
- 4 min läsning
Hej!
Internationella kvinnodagen må ha varit för drygt två veckor sen men kampen fortsätter, den tar inte slut bara för att dagen är över. Den fortsätter dag och natt, året om tills dess att vi lever i ett samhälle där både män och kvinnor känner sig fria att göra det de vill, oavsett om det handlar om att bära kjol till jobbet som man eller småbrottas som tjej på idrottslektionen.
Caitlin Moran pratade i kvällens Skavlan (22-03-19, www.svtse/skavlan) om att det idag kan vara svårare att växa upp som kille än som tjej eftersom synen på kvinnor faktiskt har ändrats de senaste 120 åren medan det för män fortfarande är rätt likt hur det var när kvinnorna ännu inte hade någon rösträtt. Moran pratade till och med om att det kanske behövs en "manlig feminism" vilket jag kan hålla med om till viss del, men jag tror inte på att starta en ny rörelse för det eftersom det känns som att vissa män skulle då oja sig om att det minsann är väldigt synd om männen och ha fullt upp med att tycka synd om sig själva istället för att faktiskt göra något åt saken. Det behövs dock göras något åt situationen vilket jag tar upp i debattartikeln här nedanför som jag skrev i skolan i höstas.
Dags att krossa patriarkatet
Patriarkat är ett samhällssystem där män har de ledande positionerna inom politiken och företag. Det är dock mer än bara olika chefsposter som innehas av män som utgör ett patriarkat, det är även alla de små osynliga regler som säger hur de olika könen ska uppföra sig. Med patriarkatet kommer även machokulturen som säger hur män bör vara eller inte vara. Ett samhälle utan patriarkala strukturer skulle vara ett samhälle där alla, oavsett könsidentitet får ta plats och utvecklas till det bättre.
I statistik som Folkhälsomyndigheten (www.folkhälsomyndigheten.se) tagit fram visar att under 2016 begick 19 av totalt 100 000 män självmord trots att de i mycket lägre utsträckning än kvinnor uppgav att de led av psykisk ohälsa. Att så få män självmant uppger att de lider av psykisk ohälsa skulle kunna bero på de stränga könsrollerna som säger åt män och pojkar att de inte på något sätt får antyda att de mår lite dåligt och skulle behöva hitta stöd hos någon som kan lyssna. Detta tyder på att det är dags att agera för att minska självmorden hos männen och för att kunna göra det bör vi ta bort de normer och förväntningar kring hur män ska vara. Det är inte hållbart att så många män känner sig instängda och mår så dåligt att den enda vägen de ser är att begå självmord.
Könsrollerna är en stor del av patriarkatet, som ibland kallas för cispatriarkat eftersom det bara finns plats för två kön. Dessa roller hindrar allt för ofta personer från att göra det de verkligen vill göra som att larva sig på idrotten genom att dra ner sin kompis i en spontan brottningsmatch som tjej eller att faktiskt anstränga sig när dans står på schemat för en kille. Det finns inget som hindrar två killar i tvåan på gymnasiet att fejkbrottas lite men om två tjejer skulle göra det skulle resten av klassen antagligen mest tycka att det är oerhört töntigt. Könsrollerna är även det som gör att man ofta ser män på spårvagnen eller tåget som sitter brett med benen och om de inte gör det så har de ofta sträckt ut benen långt så att den personen som sitter mittemot får tränga ihop sina, ofta lika långa, ben på en minimalisk yta.
Biologiska skillnader mellan könen tas ofta upp som ett argument mot feminism och ja, det vissa små, små skillnader. Generellt sett är män starkare men det betyder inte att alla män är starkare än alla kvinnor och att låta den tanken hindra än från att göra något man verkligen vill göra gynnar ingen i längden. Hur stark man är har heller inget att göra med hur intelligent man är och därav har det inte så mycket med denna diskussion att göra.
En undersökning som Clara Henry skriver om dock i boken Mot framtiden: en simpel guide att krossa patriarkatet (2018) visade att det fanns små skillnader mellan könen när det gällde att hitta ut ur en labyrint eller skog som såg nästan likadan ut hela tiden. Då presterade män lite bättre än kvinnor men när det gällde att memorera ansikten eller ordlistor så presterade kvinnorna något bättre än männen. Det som man ska ha i åtanke här är dock att skillnaderna mellan individer av samma kön var större än mellan de olika könen.
Ett krossat patriarkat skulle inte bara gynna kvinnor som blev mer fria att gör vad det vill utan det skulle även gynna alla de män som dagligen mår dåligt över de krav som sätts på dem hur de bör vara. De män som sitter på chefsposterna och hela livet lärt sig att inte visa några känslor och är nöjda med det kanske har svårt att se hur de skulle gynnas av ett patriarkat men även för dem skulle det innebära några fördelar. De skulle inte varje dag behöva känna kravet på sig att de måste ta hand om fru och barn genom att gå till jobbet och tjäna pengar.
Det finns inte någon mer tid att ödsla genom att sitta här och fundera på hur det skulle vara att leva i ett samhälle utan patriarkala strukturer, det är dags att agera! Kvinnorna som för 100 år sedan gav oss rösträtt gjorde det inte genom att bara och sitta i sina hem och vänta på bättre tider. Nej, de gick ut på gatan, samlade ihop namnunderskrifter och ordnade debatter. Det är dags för oss att agera för ett ändrat samhällssystem där alla få plats att växa, oavsett könsidentitet. Så varför inte göra ett litet statement nästa gång du ska köpa mensskydd till din flickvän, kompis eller dig själv. Skippa korgen och bär mensskydden stolt i famnen medan du med självsäkra steg går mot kassan med Linnea Henrikssons låt Småtjejer i lurarna.
Comments